Kvinnans väg till paradiset - Skrivet av Hâfidh Muhammad ´Abdur-Ra'ûf al-Munâwî
725 – Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:
”Om en kvinna förrättar sina fem böner, fastar sin månad, bevarar sitt kön och lyder maken, har hon trätt in i paradiset.”
Rapporterad av al-Bazzâr via Anas, Ahmad via ´Abdur-Rahmân az-Zuhrî och at-Tabarânî via ´Abdur-Rahmân bin Hasanah. Den är autentisk enligt as-Suyûtî.
”Om en kvinna förrättar sina fem böner... – Det vill säga de fem vardagliga, obligatoriska bönerna.
… fastar sin månad... – Det vill säga Ramadhân om hon inte har sin månadsperiod.
… bevarar sitt kön... – Det vill säga skyddar det från förbjudet samlag och lesbisk sex.
… och lyder maken... – Det vill säga inom det som inte är en synd.
… har trätt in i paradiset.” – Det vill säga om hon undviker de andra stora synderna, ångrar sig uppriktigt eller blir förlåten. Det betyder att hon träder in i paradiset med de första som får träda in i det. För övrigt hamnar alla muslimer i paradiset även om de dessförinnan skulle hamna i helvetet.
Om du undrar varför det begränsas vid bönen och fastan och inga andra islamiska pelare, så är det för att kvinnorna brukar försumma bönen och fastan, vara förstörda och olydiga mot männen. Dessutom brukar kvinnan inte ha pengar till den obligatoriska allmosan och vallfärden. På så sätt nämnde han domen i samband med det mest förekommande och manade dem till de alltid skall bevara och slå vakt om.
Könet berör både vaginan och analen, men det brukar oftast nämnas i samband med vaginan.
Källa: Faydh-ul-Qadîr (1/502)
Kvinnornas list är större än Djävulens - Skrivet av Muhammad al-Amîn ash-Shanqîtî
Allâh (´azza wa djall) säger:
“Och när han såg att hans skjorta hade rivits itu bakifrån utbrast han: “Här ser vi kvinnans list! Kvinnor, er list är i sanning stor!”” [1]
Om denna vers läggs till en annan vers, ser vi hur kvinnans list är större än Djävulens list. Det rör sig nämligen om versen:
“Djävulens list är svaghet.” [2]
Att Han säger om kvinnorna “Kvinnor, er list är i sanning stor!” och om Djävulen “Djävulens list är svaghet.” tyder på att deras list är större än hans. al-Qurtubî sade:
“Muqâtil berättade att Yahyâ bin Abî Kathîr sade, från Abû Hurayrah som sade att Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:
“Kvinnornas list är större än Djävulens. Ty Allâh (ta´âlâ) säger “Djävulens list är svaghet.” och Han säger också “Kvinnor, er list är i sanning stor!””
Källa: Adhwâ’-ul-Bayân (1/41)
[1] 12:28
[2] 4:76
Kvinnornas förtryck mot männen är större än vice versa - Skrivet av Sâlih bin Fawzân al-Fawzân
Det råder inga tvivel om att Allâh (´azza wa djall) har föreskrivit åt Sina tjänare det som förbättrar deras religion och världsliga angelägenheter. Han har befallt dem att leva i rättvisa genom att följa Boken och Sunnah och inte via lustar och önskningar:
“Men om sanningen hade varit sådan att den överensstämde med deras önskningar, skulle himlarna och jorden ha gått under och deras invånare med dem!” [1]
Den som inte är nöjd med Hans föreskrift är inte troende. Han (ta´âlâ) sade:
“Och när en fråga som rör en troende man eller kvinna har avgjorts av Allâh och Hans sändebud, har dessa inte rätt att själva döma i det som rör dem; den som sätter sig upp emot Allâh och Hans sändebud begår ett uppenbart svårt misstag.” [2]
Han (ta´âlâ) sade också:
“Nej, vid din Herre! De tror inte förrän de sätter dig som domare att döma mellan sig i alla sina tvister och därefter inte i sitt inre har någon invändning mot dina beslut utan underkastar sig dem helt och hållet.” [3]
Till det hör kvinnofrågan som är riktigt aktuell i dag. Alla män och kvinnor talar om den antingen utav okunnighet eller också utav drift. Exempel på det är det som ägde rum i kvinnoföreningen i Djuddah härom dagarna.
Den ädle Shaykh Rabî´ bin Hâdî ´Umayr al-Madkhalî (hafidhahullâh) forskade i frågan och visade hur kvinnoföreningen stod för misstag, okunnighet och påståenden om att kvinnan är förtryckt och berövad sina rättigheter. Om syftet var att Islâm förtrycker kvinnan, så anses det vara otro. Och om syftet var att vissa män förtrycker kvinnor, så är det möjligt, men det skall inte tillskrivas Islâm utan förtryckaren. På samma sätt som det är möjligt att män förtrycker kvinnor, så är det motsatta fallet att kvinnor förtrycker män ännu mer förekommande. Dessa problem behandlas i Sharî´ah-domstolarna, inte i föreningar, vilket Shaykh Rabî´ (hafidhahullâh) klargjorde. Han har gjort bra ifrån sig och gagnat - må Allâh belöna honom med gott för det han har skrivit.
Källa: Förordet till “al-Huqûq wal-Wâdjibât”[4], sid. 5-6
[1] 23:71
[2] 33:36
[3] 4:65
[4] al-Huqûq wal-Wâdjibât ´alâr-Ridjâl wan-Nisâ’ fîl-Islâm av ´Allâmah Rabî´ bin Hâdî al-Madkhalî.
Anledningen bakom Ibn-ul-Djawzîs bok “Ahkâm-un-Nisâ’” - Skrivet av ´Abdur-Rahmân bin al-Djawzî al-Hanbalî
Jag manar ständigt till kunskap, ty kunskap är ljuset man vägleds av. Jag har dock sett att kvinnorna är i större behov av att vakna ur denna mardröm än männen. De är så långt borta från kunskapen och de låter sig drivas av lustarna.
Oftast växer en flicka upp utan att bli lärd Qur’ânen. Hon vet inte hur man renar sig och hon känner inte till bönens pelare. Hon får inte reda på makens rättigheter förrän hon gifter sig. Måhända hennes moder tycker att hon skall tvätta sig efter menstruationsperioden först när hon börjar tvätta kläder. Kanske går hon in i badhus utan skynke och säger:
“Det finns ingen annan än min moder och min syster.”
Hon tar pengar från sin man utan hans tillstånd.
Hon förhäxar honom och hävdar att det är tillåtet för att få honom att attraheras av henne.
Hon förrättar bönen sittande då hon klarar av att stå upp.
Hon orsakar fostrets död om hon oönskat blir gravid. Vi kommer nämna fler sjukdomar längre fram i boken som tyder på denna omnämnda försummelse.
Om hon “lyckas” och hamnar hos sagoberättare, så är det ännu värre och skadligare för henne. Hon kommer att dra åt sig uppmärksamhet och sätta människor på prövning på samma sätt som hon själv kommer att sättas på prövning. Dessutom kommer hon att sättas på prövning av sagoberättarna. De förgiftar i stället för att bota. De läser poesi inom kärlek och erotik. När det sätter sig i det tomma hjärtat och tar plats, blir det svårt att ta bort det.
De bryr sig inte om att lära ut plikter och förbjuda förbud. Måhända hon ser de närvarande männen skrika och till följd därav skriver även hon.
När jag såg att kvinnor är i större behov av kunskap än män, inledde jag med att författa denna bok som tar upp deras angelägenheter. Jag har inte sett att någon annan har författat en liknande bok och jag hoppas att jag belönas för den.
Även om kvinnor brukar vara bortvända från kunskapen, så finns det alltid bra kvinnor som söker kunskap. Det är möjligt att otaligt många människor blir tillrättavisade men att endast en tar åt sig. Mûsâ´(´alayhis-salâm) varnade Farao och hans folk som var tusentals, men endast Harsal och Âsiyâ besvarade.
Källa: Ahkâm-un-Nisâ’, sid. 9-10
Skratt och skoj med främmande män – en orsak till oförskämdheter - Skrivet av Sâlih bin Fawzân al-Fawzân
En annan orsak bakom oförskämdheter är att kvinnan talar mjukt med en främmande man och skrattar och skojar med honom. Detta får honom att få hopp om henne:
”Var inte mjuka och tillmötesgående i ert tal så att den som har ett sjukt hjärta fattar begär.” [1]
Om kvinnan talar mjukt och tillmötesgående med mannen och skrattar och skojar med honom, får han hopp om henne:
”Var inte mjuka och tillmötesgående i ert tal så att den som har ett sjukt hjärta fattar begär, men använd ett artigt och vänligt språk som sig bör.” [2]
Det betyder att hennes tal inte skall vara underkastat, mjukt, flörtigt eller med skratt. Hon skall tala utmed behov och på ett sätt som inte ger mannen förhoppningar.
Källa: Ittihâf-ut-Tullâb, sid. 118-119
[1] 33:32
[2] 33:32
Resa utan Mahram – en orsak till oförskämdheter - Skrivet av Sâlih bin Fawzân al-Fawzân
Ett annat skydd mot oförskämdheter är förbudet mot en kvinnas resa utan Mahram, som är en av orsakerna bakom synder. Härmed kan syndarna ge sig på kvinnan. Skulle hon däremot vara med sin Mahram, jagar han bort dem och skyddar henne från dem. En Mahram har utstrålning och status. När hon reser utan en Mahram, kan syndarna ge sig på kvinnan och få hopp om henne. Därför sade profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam):
”Det är inte tillåtet för en kvinna som tror på Allâh och den Sista dagen att resa ett dygn utan Mahram.” [1]
Han skyddar henne från syndare och i synnerhet om hon är långt borta från sin hemstad, familj och släktingar. I detta fall får syndarna ett större hopp om henne. Kvinnan är trots allt svag. Hennes kroppsbyggnad är svag. Hennes förstånd är svagt. Till och med hennes religiositet är svag. Även om hon skulle vara religiös är hon ett enkelt offer för syndarna. De kan få henne att falla i synd via kraft eller lust. I vilket fall som helst är kvinnan svag.
Källa: Ittihâf-ut-Tullâb, sid. 118
[1] al-Bukhârî (1088) och Muslim (1338).
En kvinnas resa utan Mahram - Skrivet av Yahyâ bin Sharaf an-Nawawî
Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:
“En kvinna får inte resa tre [dygn] utan Mahram.” [1]
Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:
“Det är inte tillåtet för en kvinna som tror på Allâh och den Sista dagen att resa en resa som motsvarar tre nätter utan Mahram.”
Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:
“En kvinnan får inte resa två dagar av ett år utan Mahram eller sin make.”
Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:
“Det är inte tillåtet för en Muslimsk kvinna att resa ett avstånd som motsvarar en natt utan Mahram.”
Allâhs sändebud (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:
“Det är inte tillåtet för en kvinna som tror på Allâh och den Sista dagen att resa ett dygn utan Mahram.”
Imâm an-Nawawî sade:
“Alla dessa rapporteringar är autentiska. Ingen av dem begränsar den minimala sträckan för vad som anses vara en resa. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) avsåg inte att sätta en gräns för vad som anses vara en resa. Sammanfattningsvis betyder det att det är förbjudet för en kvinna att resa utan Mahram eller make oavsett om resan är tre dygn, två dygn, ett dygn eller ett halvt dygn så länge det anses vara en resa. Detta baseras på Ibn ´Abbâs obegränsade rapportering:
“Det är inte tillåtet för en kvinna att resa utan Mahram.””
Källa: Sharh Sahîh Muslim (9/87-88)
[1] Muslim (1338).
Enrum – en orsak till oförskämdheter - Skrivet av Sâlih bin Fawzân al-Fawzân
Ett annat skydd mot oförskämdheter är förbudet mot att en främmande man är ensam med en främmande kvinna i enrum. Profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:
”En man är inte ensam med en kvinna utan att Satan är den tredje.” [1]
En man får inte vara i enrum med en kvinna som han kan gifta sig med. Det spelar ingen roll om det utspelar sig i hemmet, kontoret, bilen, ödemarken eller någon annanstans. Det måste finnas någon med dem så att de inte är i enrum. Satan är med mannen och kvinnan som han kan gifta sig med. Vad gör Satan med två personer som han är ensam med? Han får dem att falla i oförskämdheter.
Källa: Ittihâf-ut-Tullâb, sid. 117
[1] at-Tirmidhî (1171).
Handskakning med det motsatta könet bakom skynke - Skrivet av ´Abdul-´Azîz bin ´Abdillâh bin Bâz
Det är inte tillåtet att skaka hand med kvinnor som man kan gifta sig med oavsett om de är gamla eller unga och oavsett om mannen är ung eller gammal. Detta beror på prövning som berör dem båda. Det har rapporterats autentiskt från profeten (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) sade:
”Jag skakar inte hand med kvinnor.”
´Â'ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) sade:
”Allâhs sändebuds (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) rörde aldrig vid en kvinna. De lovade honom tro och lydnad endast via tal.”
Det spelar inte heller någon roll huruvida de skakar hand med ett skynke emellan eller utan för att hadîtherna är allmänna och för att undkomma allt som leder till prövningar.
Källa: http://binbaz.org.sa/mat/289
Ibn ´Uthaymîn om att hälsa på och pussa det motsatta könet - Skrivet av Muhammad bin Salih al-Uthaymin
Mannen hälsar inte på kvinnan och kvinnan hälsar inte på mannen. Det är en prövning. Det enda undantaget är telefonsamtal. I detta fall hälsar man i den mån som behövs och inte mer. Ett annat undantag är att man kommer hem till någon och ser en kvinna som man känner och hälsar på henne. Detta är också tillåtet. Däremot hör det till den största prövningen att gå på marknaden och hälsa på kvinnor. I detta fall hälsar man inte.
Vad gäller att pussa Mahramât på huvudet eller pannan, så är ingen skada skedd. Detsamma gäller att pussa dem på kinden om det är fadern som pussar sin dotter. Abû Bakr (radhiya Allâhu ´anh) besökte ´Â'ishah (radhiya Allâhu ´anhâ) när hon var sjuk och pussade henne på kinden. Det är tillåtet. Om kvinnan däremot inte är en dotter, pussar man henne på huvudet och pannan.
Angående handskakning med det motsatta könet, så är det förbjudet om de inte är Mahârim. Handskakning orsakar lättare en prövning än vad blicken gör.
Källa: al-Liqâ' ash-Shahrî (13)
Var inte mjuka i era tal med främmande män - Skrivet av Ismâ´îl bin Kathîr ad-Dimashqî
Allâh (´azza wa djall) sade:
“Profetens hustrur! Ni skiljer er från alla andra kvinnor, om ni fruktar Allâh. Var inte mjuka och tillmötesgående i ert tal så att den som har ett sjukt hjärta fattar begär, men använd ett artigt och vänligt språk som sig bör.” [1]
Detta är uppföranden som Allâh (ta´âlâ) beordrar profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hustrur. Detsamma gäller samfundets kvinnor. Han (ta´âlâ) sade när Han tilltalade profetens (sallâ Allâhu ´alayhi wa sallam) hustrur att de inte är som andra kvinnor i fall de är gudfruktiga och att ingen kommer då att kunna uppnå samma förträfflighet och grad som dem. Därefter säger Allâh (´azza wa djall): “Var inte mjuka och tillmötesgående i ert tal…” as-Suddî och andra sade:
“Det vill säga att de inte skall vara milda i sina tal när de talar med männen.”
Därför sade Allâh: “…så att den som har ett sjukt hjärta fattar begär…” Det vill säga ett förstört hjärta.
“…men använd ett artigt och vänligt språk som sig bör.“ Ibn Zayd sade:
“Det vill säga fint, vackert och korrekt tal.”
Det betyder att kvinnan inte skall tala med främmande män såsom hon talar med sin man.
Källa: Tafsîr al-Qur’ân al-´Adhîm (3/631)
[1] 33:32
Ibn ´Uthaymîn om kvinnans röst - Skrivet av Muhammad bin Salih al-Uthaymin
Fråga: Anses kvinnans röst vara ´Awrah?
Svar: Kvinnans röst är inte ´Awrah. Men det är förbjudet för henne att vara mjuk och tillmötesgående i sitt tal så att den som har ett sjukt hjärta fattar begär. Det betyder att hon inte skall tala ett mjukt tal oavsett om det är mjuka ord eller ett mjukt talesätt eller flört. Det är förbjudet. Vad gäller ett vanligt tal, så är det varken förbjudet eller ´Awrah.
Källa: al-Liqâ' ash-Shahrî (11)
Ibn ´Uthaymîn om studier i blandad miljö - Skrivet av Muhammad bin Salih al-Uthaymin
Jag anser det inte vara tillåtet för en människa, man som kvinna, att studera i skolor som är blandade av de motsatta könen. Det utsätter ens kyskhet, renhet och karaktärer för fara. Hur ren och karaktäristisk man än är, undviker man knappast prövning och ondska och i synnerhet om kvinnan som sitter bredvid dig är vacker och felklädd. Allt som leder till prövning och ondska är förbjudet och olovligt.
Om det inte finns någon annan skola, får man flytta till en stad i vilken liknande skolor inte finns.
Källa: Madjmû´-ul-Fatâwâ (27/127)
Kommentera